Tänka fritt är störst av allt och hälsosamt

kom prefekten Lars-Christer Lundin in mitt tjänsterum på Geocentrum i Uppsala. Han avslöjade för mig att jag med största sannolikhet skulle varslas med argumentationen medelsbrist eller arbetsbrist.

Mycket förvånad svarade jag att det knappast var brist på medel eller arbete för den delen inom mitt ämne geoinformatik (GIS & fjärranalys). Jag hade 80% extern finansiering, därtill en mängd oavlönade uppdrag både inom och utanför universitet eftersom jag ensamt representerade GIS-ämnet som har en extremt stort relevans för samhället utanför murarna och forskningen innanför. Dessutom räknades mina undervisningsinsatser vid Geocentrum enbart till en bråkdel. Enligt oberoende beräkningar skulle mina kurs och handledningsinsatser värderas till i princip en heltidstjänst vid jämförbara institutioner. Efter en rad uppsägningar och naturliga avgångar utan kompenseringar var jag den sista kvarvarande på hela Uppsala universitet som officiellt sysslade med GIS och fjärranalys. Inte ens de små landsorts högskolorna – som man so gärna tittade ner på – hade mindre bemanning. Konkurrenten Lund håller över ett dussin experter sysselsatta i sitt GIS-centrum .

Dessutom var våra GIS kurser mycket mer lönsamma än de flesta andra geokurser som oftast gick med brakförlust. Ofta hade vi inom GIS mer än tiofalt antal studenter än de andra kurser som gavs inom avdelningen miljö och landskapsdynamik; många av dessa studenter kom från utanför institutionen, rekryterades från andra institutioner, SLU, KTH etc eller läste våra kurser på distans genom helgkurser eller via nätuniversitetet, där jag hade startad en helt ny e-learning kurs i geoinformatik. Många var även utbytesstudenter eftersom vi höll våra kurser vid behov på engelska. Mina ”egna” utbytesstudenter – jag hade utbyte med upp till 15 universitet och alltid ett antal ”lärjungar” hos mig – fyllde vissa andra kurser till hälften. Geomorfologi var populärt, men framförallt studenterna från Zürich tyckte att undervisningen i glaciologi och hydrologi var undermåligt, vilket ledde till en del avhopp. Alla dessa studenter hade sökt sig till mig i Uppsala för att främst vara delaktiga i mina många projekt i fjällen, Arktis, Afrika, Himalaya och andra delar av Asien, varifrån även gästdoktorander kom (mycket mer om detta i ett snart kommande blogginslag).

Prefekten Lars-Christer Lundin försökte att ”lugna mig” genom följande förslag:” Fördubblar du dina undervisning till 40% utan att det tillgodoräknas i din tjänst och om du samtidigt kan övertyga fyra av dina kollegor att var och en jobba 20% mer med oavlönad undervisning kan vi rädda din tjänst! So gjorde vi under en längre tid när min egen tjänst [Lundins] var i fara för några år sedan och vi övertygade [chefsadministratören] Hélène Lundgren om att detta skulle fungera.” Jag svarade att det inte skulle gå, eftersom mina GIS kurser med de stora studentgrupperna var mycket arbetsintensiva och att det knappast skulle vara lönsamt att låta mina kollegor genomföra fler olönsamma kurser. Lars-Christer Lundin svarade då lakoniskt att han i så fall skulle definiera hela avdelningens underskott tillhörande geoinformatiken .

Efter samtalet kände jag varken ork eller lust att slutföra det jag hade blivit avbruten från, kastade mig på cykeln ner till stockholmståget för att tillbringa en ”trevlig helg”. Måndag morgon ringde jag till mitt fack – SULF …... mer om detta och varför jag hade kunnat spara mig detta i en kommande blogginslag ....

TREVLIG HELG
P.S. Ser just i statsitiken hur många nya läsare jag har fått - välkomna!!!